Frustrerad
Idag när vi kom till Uppsala så var det nästan direkt dags för ultraljud på Lucas huvud. För att se om något pressas i huvudet och om det skulle kunna vara orsak till han kräkningar. Läkaren sa att allt såg normalt ut, de lilla som hon kunde se. När man gör ett ultraljud på hjärnan så kollar man igenom fontanellerna och just nu är det hålet mindre än en 50-öring. Men av det hon kunde se så såg det normalt ut.
Och sedan på eftermiddagen så togs det lite blodprover. Bland annat för att se om han är allergisk mot komjölksprotein. Om det nu är det som orsakar kräkningarna så får vi byta ut maten. Och hoppas på att det blir bättre. Men, att vara allergisk mot komjölksprotein är inte samma sak som att vara laktosintolerant. Nej men varför ska det vara så enkelt. Om han nu är allergisk mot proteinet, ja då får vi hoppas att det växer bort, annars har vi inte alls så många alternativ (enligt en sjuksköterskan Johan) som ersättning för vanlig mjölk och smör. Vi får helt enkelt hoppas på att det varken är laktos eller komjölkprotein han är allergisk mot. Även om det vore en relativt enkel lösning gentemot vad det kan vara.
Senare på eftermiddagen så får vi veta att Lucas blodvärden är för dåliga för att starta den sista tuffa behandlingen, OCTADAD. Jaha. Det var väntat. Det som inte var väntat var att de beslutat att inte tänkte göra gastroskopin då heller. För att de inte vill söva honom två gånger. FAN! Jag ville verkligen ha svar på detta nu. Blir så himla frustrerad. För på läkaren i Eskilstuna, så sent som igår, så lät det som om att man ville göra gastroskopin oavsett hur vida behandlingen skulle börja eller inte.
Så istället för sövning och gastroskopi imorgon så ska nu ett ultraljud på buken göras plus en kontraströngen. Det får bli steg ett. Hittas inget då ja då är nästa steg att gå ner med kamera. Men det blir inte fören i nästa vecka.