lucaskamp.blogg.se

Klockan är alldeles för tidigt på morgonen egentligen. Jag vaknar dock av att Lucas är toklös i magen av antibiotikan som han får just nu. Klockan är halv fem. Jag byter blöjan och när jag står och tvättar händerna i vårt 15 kvm stora rum på sjukhuset så hör jag att han bajsar igen. Bara att göra om proceduren. Till min glädje vill han äta blåbär såhär tidigt på morgonen. För att han ska få ordning på magen igen. Vi proppar han full med blåbär när han får antibiotika. Tyvärr så brukar han alltid kräkas när han får antibiotika också och så även nu. Så från igår vid lunch hade han inte ätit någonting, bara druckit vatten och saft. Det gör ju inte den lösa magen bättre direkt.

Och allt detta började för en vecka sedan när vi skulle ta rutinprover. Lucas hade haft feber på torsdagen innan och prover hade tagit då, men man ville ändå ta nya prover på måndagen. Sagt och gjort. Nu skulle jag lämna blod så vi skyndade oss dit, gjorde det vi skulle och gick tillbaka för att träffa läkaren Jörgen. Kl blir tio och Jörgen syns inte till. Halv elva går jag och tänker säga till dagvårdspersonalen att nu åker vi hem för att jag måste till jobbet, men då är Jörgen där och vi sätter oss och pratar. Proverna visar att Lucas är neutropen, alltså så är han så pressad i värdena att han är mottaglig för precis allt, och Jörgen ser nog att jag är stressad och så säger han att Lucas inte får vara på förskolan. Den tanken hade jag redan haft. 

Så vi åkte hem. Och fick vara hemma hela veckan. På torsdagen så är Henke hemma och de åker tillbaka för att ta nya prover. Då ser det mycket bättre ut och jag och Henke gör oss klara för att åka till Sälen på fredagsmorgonen. Lisa, Lucas moster, hämtar vi efter hennes jobb och vi går och lägger oss vid kvart i elva. Kvart i två vaknar jag och känner på Lucas som ligger mellan mig och Henke. Han är kokhet. Tempen visar 39.1 och med tanke på hans värden så blir vi lite oroliga och ringer sjukhuset. Vi har inte behövt åka in akut på natten sen han gick på den tuffa behandlingen och den avslutades ju på nyårsafton 2013. Men nu behövde vi åka in. Så jag packar och Lucas leker med Lisa under tiden. 

Proverna visar sig vara sämre än på morgonen. Hb är lågt, precis som resten av veckan, de vita blodkropparna är sämre men trombosyterna är samma som tidigare. Tanken var att vi skulle åka hem på permission på fredagen men febern fortsatte så vi chansade inte utan stannade kvar. På lördagen så åkte vi dock hem och det var så skönt. 

Nu är det som sagt var måndag morgon och Lucas fylldes äntligen på med nytt blod igår. När det hände senast minns jag inte ens. Men det är länge sen! Så idag borde hb vara bra i alla fall. Och så hopps jag att resten ser bra ut idag så att vi i alla fall får åka hem och vara hemma. Sjukhus är inge roligt men det blir lättare när vi får åka hem ett par timmar ändå. 

Och om nu inget händer, alltså cancern kommer tillbaka, så är det 66 dagar kvar tills Lucas behandling är klar!