lucaskamp.blogg.se

Den 18/6 2013 fick vi, Amanda & Henrik, det hemska beskedet att vår älskade son Lucas, 15 veckor och 4 dagar gammal, har leukemi.

Mindre än fem veckor kvar

Publicerad 2015-05-24 00:38:00 i Vår lille Prins Lucas

 
Ligger i sängen. Hör Lucas hosta. För tio minuter sen hade jag precis somnat in efter den bästa dagen på över en vecka. Och vaknar av att Lucas hostar till, jag slänger mig upp (iPhonen vill autokorrekta till skönhet istället för slänger) sliter tag i kräkpåsen som ligger mellan mig och Henke på den slarvigt utlagda handduken, springer in, får upp Lucas i sittande position lagom tills han kräks i påsen. Ja just det, jag hinner tända lampan i förbifarten i trappan så jag ska se något. 
 
Idag var alltså en bra dag. Förra veckan lät det som att Lucas var gjord av slem på tisdagen så vi valde att vara hemma med honom. Vilket var helt rätt val. Han fick senare feber, efter att ha varit högtempad på morgonen. Alla prover såg bra ut. Febern försvann efter ett par dagar.
 
Men vi besökte sjukhuset på onsdagen då febern kommit tillbaka. Där utsätts Lucas för vattkoppor, som inte är bra för honom i och med behandlingen. I tisdags, 19 maj, får vi veta att han inte har några antikroppar mot vattkoppor (fördelen med att ammas, om man kan) och en förebyggande behandling sätta in mot det. Henke är då på sjukhuset. Vi har så också själva konstaterat att Lucas har fått tillbaka den tarmbakterie som han hade förra året, nästan exakt samma tidpunkt. Men prover måste tas, de säger att det tar tre dagar att då svar. Det var tisdag. På onsdag sätts behandling mot bakterien in. Det växte fort i odlingen som tur var.
 
Men så fort vår lilla älskling får denna hemska bakterie, som för övrigt finns hos oss alla, men som tar överhanden efter en lång antibiotikakur (där vi alltid i framtiden ska vara extra hårda på att sätta in behandling mot den direkt när han får intravenös antibiotika), så kräks han och bajsar löst varvat med någon typ av konsistens (ursäkta detaljerna) trots att han inte äter en smula knappt. 
 
Men idag var det en bra dag. Han har, med tanke på att han inte ätit något på dagarna, sovit i fyra timmar på dagarna. Men idag busade han för fullt med kusinerna och åt mer än vad han ätit på en vecka. Men trots denna dag så kräks han mitt i natten. Pga tarmbakterien som antagligen gör så att han får ont i magen.
 
Jag är så innerligt glad och lättad över att min sambo och pappa till Lucas har valt att gå hem och vabba den sista tiden. För med den här skiten som vi får uppleva i slutet av vår sons leukemibehandling, den är skrattretande. Det är ju såå nära slutet nu! Hoppas jag! 
 
Nu ska jag sova igen, får se bör jag blir väckt nästa gång. 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela