lucaskamp.blogg.se

Den 18/6 2013 fick vi, Amanda & Henrik, det hemska beskedet att vår älskade son Lucas, 15 veckor och 4 dagar gammal, har leukemi.

8215 g

Publicerad 2013-11-12 21:18:33 i Vardag


Åh! Idag när vågen visade en vikt på 8 kilo och 215 gram så hoppade hjärtat ut och gjorde några glädjeskutt innan det hoppade tillbaka igen! Såhär mycket har han inte vägt på väldigt länge. I tre långa månader har vi stått ut med kräkningar efter kräkningar. Det har varit en oerhört tung period då Lucas leukemobehandling varit den lättaste delen. Och det som troligtvis varit boven i dramat är en medicin, ciproxcin, som Lucas fick dagligen (fram tills i torsdags) som förebygger infektioner. Den kan ge ett illamående och som det verkar så var det just det. 

För nu har han fått behålla all mat sedan i söndags och ikväll vid fem så började han äta själv också! 70 ml, som inte är mycket för en normal 8 månadersbebis vid en matning, fick han i sig då och inte ens en timme senare så blev det 50 ml till! Hjärtat gör volter! 

Och nu har även kortisonet dragit igång. Tanken är att jag ska ta en bild varje dag för att denna gång kunna se hur han svullnar vare dag, men tyvärr så glömdes det bort igår och idag. Har ju såklart inte hänt så mycket ännu men börjar imorgon! 

Läkaren har sagt att vi får åka hem när vi vill, men vi stannar till fredag, minst, för att se att det fortsätter i samma riktning! :)

Kommentarer

Postat av: Benga

Publicerad 2013-11-13 19:22:36

Ypppi

Postat av: Ingrid & Peter

Publicerad 2013-11-13 21:08:59

Herre Gud va kul att han fortfarande ökar i vikt! Va skoj! Hurra Hurra!

Men ställer mig frågan varför läkarna inte tidigare har tänkt på att det kan vara en medicin som framkallat kräkningarna.

Ha det så gott ni nu kan och hoppas vi stöter på er nere på stan någon gång - så man får se underverket! Kramar i mängd till er alla!

Svar: Jo det är jätteskönt. Men nu har an tappat lite igen men ingen är orolig för det. Får se hur helgen går.
Ingen annan har kräkts när de fått denna medicin, det är inte ens säkert att det är den han kräkts av, och det går inte riktigt att utvärdera heller då han börjat på tre nya nu i och med behandlingstart.

Detsamma finaste Ingrid och Peter! I januari är den tuffaste behandlingen slut så då kommer vi vara hemma mera, plus att nu bor vi ju mitt på stan istället för på Finningevägen.

Kramar
Amanda Gustavsson

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela